Jag hade aldrig kunnat bli psykolog. Hade inte kunnat tro ett ord utav patienten sa. För ärligt talat så är alla fulla av skit idag. Alla. I dagens läge går folk till läkaren för lite smärta i lillfingret, för att de är lite snörvliga eller för att de har ont någon annastans där det är normalt att ha ont lite då och då.
I dagen läge för alla allt för att få stanna hemma från jobb och ändå få betalt. Jag är en av de som mer än gärna stannar hemma och får betalt ändå. Men jag är glad att jag har ett jobb, pengar på kontot, tak över huvudet och mat på bordet. Jag klagar, det gör jag ..men vem fan gör inte det? Jag gör någonting åt det, på riktigt. Jag söker nya jobb, jag söker nya möjligheter. Jag försöker göra förändringar. Jag gör det. Sen har vi de som säger att de försöker, när både personen i fråga och jag vet att de inte ens vet vad ordet försöka betyder. Lathet.
Skulle någon mot förmodan läsa detta så vet personerna själva att de ska känna sig träffade. No need to ask.

Kom precis hem från jobb, har blivit rätt mycket 8 timmars pass på senaste tiden. Både skönt och inte skönt. Hatar att komma hem efter tio och inte kunna duscha förrän dagen efter. Men det får gå ändå!
Jag har en hemlighet jag inte har berättat för någon, jag vill berätta men det känns som att K bör vara den första som får veta. Vi får väl la se.

Nu ska jag i alla fall joina C och S i soffan, det går tydligen någon bra rulle på tvn. Tidstämpling först, kanske.

Ha det så bra, och god natt!